Den absolut största miljöfaran med batterier är tungmetallerna som tidigare ingick i de flesta batterier, även om de numera alltmer fasas ut. Framför allt gäller det kvicksilver, kadmium och bly. Dessa är extremt hälsofarliga om de kommer ut i naturen och det sker alltmer lagstiftning på området för att förbjuda batterier med dessa tungmetaller.
Även om de flesta av våra vanligaste battier numera inte innehåller några tillsatser av dessa tungmetaller, kan de ändå förekomma i form av föroreningar i övriga metaller som ingår i batterier.
En annan miljöpåverkan från batterier är energiförbrukningen. Dels den energi som går åt till att tillverka, transportera och sälja batterier och dels energi för att ladda upp laddningsbara batterier. Enligt miljömärkningen Svanens utredning är just laddarens energiförbrukning en viktig faktor ur miljöhänseende.
Miljöfarliga batterier är, enligt Batteriförordningen 1998:
Sedan 1998 skall enligt Batteriförordningen alla batterier samlas in till återvinning eller förvaring, även de miljöanpassade. Orsakerna till detta är:
Ansvaret för information om batteriåtervinning ligger på Batteriinsamlingen - ett samarbetsprojekt mellan Naturvårdsverket, Kommunförbundet, Renhållningsverksföreningen och Batteriföreningen.
Kommunerna är ansvariga för att organisera insamlingssystem och samla in kasserade småbatterier. Detaljhandelns ansvar är att informera konsumenter om insamling av kasserade batterier samt även ta emot apparater med inbyggda miljöfarliga batterier om man är försäljningsställe för dessa. Konsumenter har slutligen som sitt ansvar att lämna in utjänta batterier och apparater med inbyggda batterier till insamlingar eller inköpsställe.
Batteriinsamlingen finansieras genom att alla som tillverkar eller importerar batterier i Sverige betalar en miljöavgift till Batterifonden, som sedan ersätter kommunernas arbete med batteriinsamlingen.
Hushållsbatterier kan lämnas i "batteriholkar", "batterirör" eller liknande, som finns uppsatta i många butiker, på de flesta återvinningsstationer för förpackningsinsamling, vid miljöstationer (t ex vissa bensinmackar) samt vid återvinningscentraler. Apparater med inbyggda batterier lämnas till försäljningsstället eller till kommunens insamlingsställe för elavfall (t ex återvinningscentral). Bilbatterier och liknande lämnas in till försäljningsställen eller till vissa återvinningscentraler.
Blybatterier återvinns i sin helhet och blyet används till nya blybatterier.
Batterier som innehåller nickel och kadmium (NiCd och NiMH) återvinns. Nickel återanvänds bl a vid ståltillverkning medan kadmium används i tillverkning av nya nickelkadmiumbatterier (behövs fortfarande i vissa specialapplikationer).
Kvicksilver återvinns idag inte enligt riksdagsbeslut, eftersom man ännu inte tagit fram en återvinningsmetod som är ekonomiskt försvarbar och tillräckligt säker. Detsamma gäller alkaliska och bruncellsbatterier. Tills vidare förvaras de i väntan på antingen beslut om slutförvaring eller en mer utvecklad återvinningsteknik. Detsamma gäller de flesta andra miljöfarliga batterier.
Alla batteriladdare passar inte till alla batterier, så det är viktigt att kolla att du köper rätt laddare. För NiMH och NiCd kan i princip samma laddare användas. Dock bör laddare för NiMH ha automatisk avstängning vid fulladdning samt temperaturvakt, då NiMH-cellen är känsligare för överladdning och hög temperatur. NiCd å andra sidan har en högre minneseffekt och kan dra nytta av en urladdningsfunktion.
Det finns stora variationer i hur energieffektiva laddare är och hur snabbt de laddar upp batterier. Självklart är det positivt med högre energieffektivitet och snabbare laddning. Det brukar oftast finnas information om laddningstider på batteriladdare, medan det är sämre med information om energieffektivitet.
Ett självklart krav är att laddaren ska stänga av eller åtminstone gå ned på väldigt låg strömförbrukning när batterierna är fulladdade. Tyvärr finns det även laddare som laddar så länge de är påslagna, oavsett batteriernas status. Det finns även tidsstyrda laddare, som helt enkelt stänger av efter en viss tid.