Lågenergilampor kräver mer energi vid tillverkningen än glödlampor. Det krävs ca 1,4 kWh för att tillverka en lågenergilampa, medan det går åt endast ca 0,15 kWh för en glödlampa. Om man å andra sidan räknar med att en lågenergilampas livstid motsvarar tio glödlampors, ligger energiåtgången för en viss livslängd på ungefär samma nivå.
En nackdel med lågenergilampor är att de innehåller kvicksilver, vilket inte glödlampor gör. Kvicksilverinnehållet uppgår till mellan 1,4 och 5 mg (den lagliga gränsen) per lampa. Naturligtvis bör alla glödlampor lämnas till återvinning, men det är extra viktigt med lågenergilampor då kvicksilver är en av de mest skadliga ämnen som riskerar släppas ut i naturen. Kvicksilvret är en av anledningarna till att den kommande LED-tekniken (se nedan) är lovande, då LED-lampor inte innehåller kvicksilver.
En mycket viktig faktor är dock att elförbrukningen också orsakar kvicksilverutsläpp (kolkraftsproducerad el). Det är faktiskt så att under en lågenergilampas livstid innebär den lägre elförbrukningen ett totalt mindre kvicksilverutsläpp (inkl tillverkning) än för motsvarande glödlampor. Om vi återigen räknar på 10 000 h förbrukning beräknas glödlampor med kolkraftsproducerad el orsaka utsläpp på 19,2 mg kvicksilver under användningen och 0,1 mg vid tillverkningen, summa 19,3 mg. Motsvarande lågenergilampa orsakar 3,5 mg under användningen, 0,1 g vid tillverkningen och ca 5,5 mg vid kasseringen, summa 9,1 mg. Exempel från Hemljus.
Å andra sidan vill vi ju helst att man använder helt förnybar el och då förblir kvicksilverinnehållet en nackdel för lågenergilampan jämfört med glödlampan. Man jobbar dock intensivt med att försöka reducera eller eliminera behovet av kvicksilver i lamporna.
Lampor kan alltid lämnas till Återvinningscentraler (stora anläggningar som tar emot trä, metall, elavfall, färgrester, etc). Vissa kommuner tar även emot lampor vid Återvinningsstationer (utplacerade förpacknings- och tidningsinsamlingsbehållare). Enklast är dock att du hittar t ex en bensinstation som har en miljöstation. Det brukar vara ett litet rum där du kan lämna miljöfarligt avfall, t ex lampor.
Kvalitén på lågenergilampor på marknaden kan variera mycket. Olika test har visat att många lampor generellt sett sällan uppnår de utlovade värdena vad gäller ljusstyrka och livslängd. Det finns rekommendationer för vilka krav en lågenergilampa ska uppfylla, men de är just bara det - rekommendationer. Pris och kvalité verkar inte heller nödvändigtvis följas åt. Däremot verkar de stora och kända märkena generellt sett ha högre kvalité än lågpris- eller mer udda märken.
Testfakta har testat prestandan på åtta lågenergilampor, där Osram, Philips och IKEA (!) hamnade i topp. Gemensamt var dock att ingen lampa levererade det ljus som motsvaras av en glödlampa med den effekt som lågenergilampan var tänkt att ersätta. Nära, i många fall, men ingen orkade hela vägen. Även Råd & Rön har testat lågenergilampor, liksom TV-programmet Plus.
Lysdioder, eller LEDs (Light Emitting Diode), kan vara nästa steg i utvecklingen. LEDs utvecklade för att ersätta glödlampor drar ännu mindre energi än en lågenergilampa (upp till 50% mindre), har låg värmeutveckling och innehåller inget kvicksilver. Både lampor och armaturer ligger fortfarande rätt högt i pris, vissa tycker att ljuset fortfarande är lite “kallt” och man måste se till att köpa en armatur som kan återge tillräckligt mycket naturligt ljus för att få ett behagligt ljus. Men LEDs kan definitivt bli en stark utmanare till lågenergilampor. Läs mer på Elprisguiden.
Informationen i denna artikel är i sin helhet hämtad från öppna källor, framför allt på internet. Vi har försökt identifiera inkonsekvent information (när information skiljer sig åt mellan olika källor) och antingen utelämna informationen eller källhänvisa. Vi har tyvärr inte möjlighet att granska alla källor till 100%, så vi ber läsaren att själv läsa med ett kritiskt öga.
Denna artikel uppdaterades senast 2008-04-08 av Micke.
