Jag har just beställt några andelar i ett vindkraftskooperativ genom O2, efter mycket funderande fram och tillbaka. Inte för att man egentligen behövde fundera på om man skulle skaffa vindel, men ekonomen i mig kröp fram och jag började räkna på ekonomin i det hela för olika alternativ. Tänkte redogöra för min tankeprocess, för den som går i samma tankar. Jag utger mig inte för att vara expert på elmarknaden med alla termer, regler etc, så jag ber om överseende om jag får nån liten detalj fel.
Ett vindkraftskooperativ verkar oftast vara en ekonomisk förening där medlemmarna lägger in en insats var som används för att bygga och driva ett vindkraftverk. Elen säljs till medlemmarna för ett slags självkostnadspris. Jag antar att man kan starta en vindkraftsförening själv, men det finns även föreningar som startas och administreras av företag och organisationer, vilket gör det hele betydligt enklare. De jag har tittat på är Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening (SVEF) samt O2. Jag valde O2 i slutändan, men jag kunde i princip ha valt vilken som helst.
Dessa två fungerar på i princip samma sätt. Andelarna kostar mellan 6700 och 7500 kr som engångsinsats. Vill man hoppa av kan andelar när som helst säljas till mannen på gatan och även lösas in hos föreningen (räkna dock med viss uppsägningstid). Varje andel berättigar till elleverans om 1000 kWh per år till ett slags självkostnadspris, för närvarande mellan 13 och 15 öre/kWh (exkl allt, dvs elcertifikat, elskatt och moms). De rekommenderar att man köper andelar för upp till 80% av sin årsförbrukning. Anledningen är att man inte kan spara ev överblivna kWh från sina 1000 kWh till kommande år. Att ha för många andelar är en dålig affär, helt enkelt.
Den kompletterande elen mÃ¥ste man köpa av en bestämd elleverantör – för SVEF gäller Falkenberg Energihandel AB medan O2 själva säljer kompletteringsel till ”sina” medlemmar. Kompletteringselen säljs med ett pÃ¥slag pÃ¥ mellan 2 och 3,5 öre pÃ¥ Nordpools rörliga elpris (exkl allt). Det tillkommer även en Ã¥rskostnad per abonnemang (obs ej per andel) pÃ¥ mellan 365 och 560 kr inkl moms.
”Självkostnadspriset” täcker den rörliga kostnaden för vindelen, all löpande administration av föreningen (antar jag) samt uppbyggnad av en buffert. Man fÃ¥r även intäkter frÃ¥n försäljningen av de certifikat man fÃ¥r när man bygger vindkraftverk. Bufferten används dels till att lösa in ev andelar, men framför allt när vindkraftverket mÃ¥ste kasseras efter sin livslängd pÃ¥ 20-25 Ã¥r, har man nog med pengar i bufferten att bygga ett nytt och köra vidare.
För att räkna ut ekonomin i det hela kan man likna det vid vilken investering som helst. Investeringen bestÃ¥r av totala priset för alla andelar. Den Ã¥rliga ”avkastningen” bestÃ¥r av skillnaden mellan vad du betalar idag för din el och vad du skulle betala som medlem i vindkraftskooperativet. DÃ¥ inser man att avkastningen är väldigt beroende av det rÃ¥dande elpriset – ju högre elpris, desto bättre ”avkastning” pÃ¥ din investering. Man inser ocksÃ¥ att ju fler andelar, desto bättre avkastning, eftersom man betalar en fast Ã¥rsavgift för kompletteringselen.
Säg lite förenklat att besparingen blir 40 öre per kWh, dvs 400 kr per år. Avkastningen blir då 400/6700 = ca 6%. Men för att jämföra med en bankränta måste vi dividera med 0,7, med resultatet 8,5%. På bankränta betalar du ju 30% skatt, vilket du inte gör på besparingen på elpriset. En hyfsat säker avkastning på 8,5% är ju inte fy skam. Visst, om elpriset går ned gör även avkastningen det. Men personligen tror jag mer på en uppgång än en nedgång på sikt.
Hur riskfri är då investeringen? Tja, en ekonomisk förening kan gå i konkurs precis som vilket juridisk enhet som helst. Visserligen lär risken vara lite mindre, i och med att det enda föreningen gör är att driva ett vindkraftverk. Men risken finns ju alltid att föreningen missköts eller att vindkraftverket blåser bort och försäkringsbolaget konkar, etc. Men risknivån känns ändå förhållandevis låg.
Men vi nämnde ju skatt förut – att vi betalar skatt pÃ¥ vanlig bankränta men inte pÃ¥ vÃ¥r besparing pÃ¥ vindelen. Skatteverket (alltid detta Skatteverk) är inte helt överens. De funderar för tillfället pÃ¥ att tolka lagen som att ”rabatten” (som de kallar det) är en förmÃ¥n som ska beskattas. Jag och branschaktörerna bÃ¥de tror och hoppas att regeringen kommer att tydliggöra lagen sÃ¥ att deras ambitioner om en utbyggnad av vindkraften inte stoppas av skattelagstiftningen. (uppdatering 090309: se insändare om detta i SvD frÃ¥n tvÃ¥ Telge-VD:ar här).
SÃ¥ summa summarum, som jag ser det är det bÃ¥de en vettig investering rent ekonomiskt, medan man framför allt gynnar utbyggnaden av vindkraft. Ett extra plus är att jag kommer att ha liiite mindre dÃ¥ligt samvete för all min strömslukande elektronik. So whaddya waitin’ for?
Nån som har mer ingående erfarenheter av vindkraftskooperativ och vill dela med sig? Jag själv är ju faktiskt hittills bara blivande vindkraftverksdelägare.
Läs andra inlägg i samma kategori: Miljötips
Detta inlägg postades fredag 6 mars 2009 kl 20:53 och är sorterad under Miljötips. Du kan via RSS 2.0 feed prenumerera på kommentarer till detta inlägg. Du kan kommentera nedan eller länka till denna permanenta URL från din egen site. Dina kommentarer publiceras omedelbart, men vi förbehåller oss rätten att ta bort olämpliga kommentarer.
Hej
Hur räknar du?
Jag satte in mina siffror i O2s beräkningsmall. 17.100 kWh/år, 15o öre per kWh och 640 kr fast avgift. Jag köper 17 andelar,vilket ger mig rätt till hela min konsumtion. Varje andel kostar 6.700 kr, totalt 113.900. Besparingen uppges vara 15,5tkr årligen. Det tar 10-15 år innan investeringen är hemma. Eftersom jag betalar självkostnad för min förbrukning blir det inte något ackumulerat överskott i föreningen att matcha avskriviningarna med. Försäljningen av elcertifikat ingår väl i underlaget för självkostnadspriset? Så vad är värdet på andelarna om 15 år?
Det verkar inte vara någon lysande affär. Kalkylen vilar på förhoppningen om starkt stigande elpriser, och det är kanske troligt.
Skatteeffekten tillkommer, dvs att föreningen får betala skatt på en inkomst den inte har (underpriset på försäljningen till delägare), och den är dessvärre inte mycket att göra åt utan ett politiskt ingripande. Regeln är helt principenlig (se min blogkommentar till SvD-artikeln). Utan uttagsbeskattning skulle föreningen få en konkurrensfördel gentemot annan energiproduktion.
Efter en lagändring och med inkomsten på försäljningen av certifikat kanske projektet blir privatekonomiskt fördelaktigt. Annars, och i synnerhet om priset på certifikatet är felbedömt, kan det vara fråga om samhällsekonomiskt slöseri.
Man kan ju räkna och resonera på lite olika sätt när det gäller investeringar. Så här resonerade jag:
Du använder payback-metoden, Niclas, vilket är en rätt enkel och rättfram metod för investeringsbedömning. När har jag fått tillbaka mina pengar, helt enkelt? Fast jag tycker den passar bättre för en investering med en bestämd livslängd. Enkelt uttryckt: om payback-tiden är kortare än livslängden är kalkylen positiv. Då har man bortsett från diskonteringsräntor, inflation etc.
Vad gäller vindandelarna är det mer frÃ¥ga om en ”perpetual income”-investering (kan inte den svenska termen, ungefär ”evighetsinkomst”). SÃ¥ jag har helt enkelt använt den formeln, dvs avkastningen per Ã¥r delat med investeringen. Man kan inflationsjustera den för att fÃ¥ realavkastningen, men jag har inte gjort det för att man ska kunna göra en enkel jämförelse med t ex ett bankkonto.
Förutsättningen för ”perpetual income” är ju bl a att värdet pÃ¥ andelen inte minskar med tiden utan bestÃ¥r i all evighet (typ). Jag hittade inte allt jag ville pÃ¥ O2:s hemsida, sÃ¥ jag fick det nyss bekräftat pÃ¥ telefon: I priset pÃ¥ 13 öre/kWh gÃ¥r ca 9 öre direkt till föreningens ”fond” som används för att i slutet av ett vindkraftverks livstid (ca 25 Ã¥r) antingen renovera det eller bygga ett nytt att ersätta det gamla. Fonden används även till att Ã¥terbetala insatser till medlemmar som vill gÃ¥ ur. M a o, idén med vindandelarna är att de ska vara ”för evigt”, tills du väljer att sälja/gÃ¥ ur.
Så om vi förutsätter att O2:s beräkningsmall stämmer, dvs att på din investering på 113.900 kr tjänar du 15.500 kr per år. Om vi dessutom räknar på skatteeffekten, för att kunna jämföra med t ex ett banksparande, dvs dividerar med (1-30%), hamnar vi på motsvarande 22.142 kr. Dela 22.142 med 113.900 och du får en avkastning på 19,4%. Om siffrorna du fick från O2:s hemsida stämmer, är det ju en rätt fin avkastning. Fast du verkar betala ett rätt högt elpris idag, stämmer det?
Detta förutsätter en rad saker: att elpriset är oförändrat, att ”rabatten” inte beskattas, att värdet pÃ¥ andelen faktiskt bestÃ¥r pÃ¥ det sätt som O2 räknar med, mm. Den största risken som jag ser det är att värdet pÃ¥ andelen minskar, men det är ju svÃ¥rt att veta. Man fÃ¥r helt enkelt bedöma risken och väga mot avkastningen.
Beskattningen, ja. HÃ¥ller med dig i dina blogginlägg (här och här – missa inte Cato-travestin om bolagsskatten
) om att vindkraftskooperativ inte missgynnas idag – det är helt enkelt sÃ¥ lagen är skriven. HÃ¥ller ocksÃ¥ med om att det förmodligen krävs en lagändring för att slippa uttagsbeskattningen, även om sista ordet inte verkar vara sagt i tolkningen av lagen som den ser ut idag. Jag hoppas dock att en sÃ¥n lagändring kommer att göras. Och jag ser faktiskt relevansen i att jämföra med undantaget för bostadsrättsföreningar, därmed inte sagt att vindkraftskollektiv nödvändigtvis har ”rätt” till samma undantag.
Jag skulle dock vara nöjd med min avkastning (på de nivåer jag räknar på idag) även med uttagsbeskattning. Är dock kanske lite färgad av den trista börsen.
Förresten, när jag snackade med O2 passade jag pÃ¥ att frÃ¥ga om vad mitt elpris egentligen bestÃ¥r av – har aldrig riktigt satt mig in i elräkningen. SÃ¥ för er som inte heller har idats fatta det här, här kommer det:
För vindandelsägare blir slutpriset per kWh som följer:
”Delägarpris” 13 öre
+Elcertifikat 6,3 öre (fast belopp, ändras lite då och då)
+Elskatt 28,2 öre (fast belopp, lägre i vissa län)
+Moms 25% på alltihop
Summa 59,375 öre/kWh
Kompletteringspriset frÃ¥n O2 blir samma sak, fast istället för 13 öre används ”Nordpools volymägda spotpris” (i snitt 42 öre i feb 2009) plus ett pÃ¥slag om 2 öre. Momsen pÃ¥verkas sÃ¥klart ocksÃ¥. Summa 98,125 öre/kWh.
Mitt nuvarande pris hos GodEl räknas ut på samma sätt, men de har inget påslag på Nordpool-priset utan istället en månadsavgift beräknad på årsförbrukningen.
Nu ska jag sätta mig och räkna lite mer exakt pÃ¥ vindandelsdealen – lite känslighetsanalys pÃ¥ olika elpriser och sÃ¥nt.