För vindandelsägare blir slutpriset per kWh som följer:

”Delägarpris” 13 öre
+Elcertifikat 6,3 öre (fast belopp, ändras lite då och då)
+Elskatt 28,2 öre (fast belopp, lägre i vissa län)
+Moms 25% på alltihop
Summa 59,375 öre/kWh

Kompletteringspriset från O2 blir samma sak, fast istället för 13 öre används ”Nordpools volymägda spotpris” (i snitt 42 öre i feb 2009) plus ett påslag om 2 öre. Momsen påverkas såklart också. Summa 98,125 öre/kWh.

Mitt nuvarande pris hos GodEl räknas ut på samma sätt, men de har inget påslag på Nordpool-priset utan istället en månadsavgift beräknad på årsförbrukningen.

Nu ska jag sätta mig och räkna lite mer exakt på vindandelsdealen – lite känslighetsanalys på olika elpriser och sånt.

Du använder payback-metoden, Niclas, vilket är en rätt enkel och rättfram metod för investeringsbedömning. När har jag fått tillbaka mina pengar, helt enkelt? Fast jag tycker den passar bättre för en investering med en bestämd livslängd. Enkelt uttryckt: om payback-tiden är kortare än livslängden är kalkylen positiv. Då har man bortsett från diskonteringsräntor, inflation etc.

Vad gäller vindandelarna är det mer fråga om en ”perpetual income”-investering (kan inte den svenska termen, ungefär ”evighetsinkomst”). Så jag har helt enkelt använt den formeln, dvs avkastningen per år delat med investeringen. Man kan inflationsjustera den för att få realavkastningen, men jag har inte gjort det för att man ska kunna göra en enkel jämförelse med t ex ett bankkonto.

Förutsättningen för ”perpetual income” är ju bl a att värdet på andelen inte minskar med tiden utan består i all evighet (typ). Jag hittade inte allt jag ville på O2:s hemsida, så jag fick det nyss bekräftat på telefon: I priset på 13 öre/kWh går ca 9 öre direkt till föreningens ”fond” som används för att i slutet av ett vindkraftverks livstid (ca 25 år) antingen renovera det eller bygga ett nytt att ersätta det gamla. Fonden används även till att återbetala insatser till medlemmar som vill gå ur. M a o, idén med vindandelarna är att de ska vara ”för evigt”, tills du väljer att sälja/gå ur.

Så om vi förutsätter att O2:s beräkningsmall stämmer, dvs att på din investering på 113.900 kr tjänar du 15.500 kr per år. Om vi dessutom räknar på skatteeffekten, för att kunna jämföra med t ex ett banksparande, dvs dividerar med (1-30%), hamnar vi på motsvarande 22.142 kr. Dela 22.142 med 113.900 och du får en avkastning på 19,4%. Om siffrorna du fick från O2:s hemsida stämmer, är det ju en rätt fin avkastning. Fast du verkar betala ett rätt högt elpris idag, stämmer det?

Detta förutsätter en rad saker: att elpriset är oförändrat, att ”rabatten” inte beskattas, att värdet på andelen faktiskt består på det sätt som O2 räknar med, mm. Den största risken som jag ser det är att värdet på andelen minskar, men det är ju svårt att veta. Man får helt enkelt bedöma risken och väga mot avkastningen.

Beskattningen, ja. Håller med dig i dina blogginlägg (här och här – missa inte Cato-travestin om bolagsskatten ) om att vindkraftskooperativ inte missgynnas idag – det är helt enkelt så lagen är skriven. Håller också med om att det förmodligen krävs en lagändring för att slippa uttagsbeskattningen, även om sista ordet inte verkar vara sagt i tolkningen av lagen som den ser ut idag. Jag hoppas dock att en sån lagändring kommer att göras. Och jag ser faktiskt relevansen i att jämföra med undantaget för bostadsrättsföreningar, därmed inte sagt att vindkraftskollektiv nödvändigtvis har ”rätt” till samma undantag.

Jag skulle dock vara nöjd med min avkastning (på de nivåer jag räknar på idag) även med uttagsbeskattning. Är dock kanske lite färgad av den trista börsen.

Skatteeffekten tillkommer, dvs att föreningen får betala skatt på en inkomst den inte har (underpriset på försäljningen till delägare), och den är dessvärre inte mycket att göra åt utan ett politiskt ingripande. Regeln är helt principenlig (se min blogkommentar till SvD-artikeln). Utan uttagsbeskattning skulle föreningen få en konkurrensfördel gentemot annan energiproduktion.

Efter en lagändring och med inkomsten på försäljningen av certifikat kanske projektet blir privatekonomiskt fördelaktigt. Annars, och i synnerhet om priset på certifikatet är felbedömt, kan det vara fråga om samhällsekonomiskt slöseri.