Bl a har många tillverkare börjat sälja förladdade batterier, som alltså är uppladdade out-of-the-box. Då undrar man ju om de även har löst problemet att batterier laddar ur sig över tiden – anledningen till att man inte bör ha laddningsbara batterier i saker som drar lite ström över lång tid, som t ex fjärrkontroller, klockor och brandvarnare (vi kunde inte fatta varför vår köksklocka sackade så mycket, tills vi bytte till vanliga batterier).

Har även av en insatt anställd på godisbutiken Kjell & Co fått veta att de s k ”snabbladdarna” sliter på batterierna mer än vanliga laddare. Om du vill ha längre livslängd på laddningsbara batterier, ska du alltså undvika laddare som gör jobbet på 15 minuter. Nätaggregatet till vår babywatch gick sönder, så nu snurrar vi två uppsättningar med fyra laddningsbara batterier istället (man kan undra om vi drar mycket mer ström på det viset eller om det är samma sak). Uppladdningen tar ca 18 timmar, så det kräver lite disciplin att inte glömma laddningen.

Sen har vi en kategori som jag inte alls tittade på, nämligen laddningsbara batterier inbyggda i apparater. Det kan vara mobiltelefoner, headsets, iPods och såklart bärbara datorer. Jag vet inte vad jag gör för fel, men jag lyckas alltid misshandla batterierna i mina prylar så att deras livslängd är en spillra av vad specifikationen säger.

Framför allt laptopbatteriet tenderar ju att hoppa ned till 50% så fort man drar ur kabeln, känns det som. Christian på mjukvara.se har skrivit en informativ artikel om hur du maxar livslängden och kapaciteten på ditt batteri. Så nu ligger mitt batteri urdraget ur datorn, eftersom jag kör på ström för tillfället.

Dels är det inte en förpackning, så förpackningsinsamlingen bör inte behöva betala för återvinningen. Dels är det inte säkert att de går att återvinna på samma sätt som konservburkar (jag vet faktiskt inte – nån som har koll?). Men framför allt, vissa saker ska ju inte återvinnas, de ska återanvändas!! Lämna in dem på kemtvätten nästa gång, helt enkelt!!

Exempel på fler saker som kan återanvändas:

• Shoppingkassar (kruxet är att komma ihåg att ta med dem till affären)
• Mindre kartonger – vik ihop och spara i julklappspapperslådan
• Glassburkar i plast – utmärkt som matlådor, leksakslådor, pryllådor, färgburkar, etc

Fler idéer? Det här skulle man kunna göra en hel websida om.

Ett vindkraftskooperativ verkar oftast vara en ekonomisk förening där medlemmarna lägger in en insats var som används för att bygga och driva ett vindkraftverk. Elen säljs till medlemmarna för ett slags självkostnadspris. Jag antar att man kan starta en vindkraftsförening själv, men det finns även föreningar som startas och administreras av företag och organisationer, vilket gör det hele betydligt enklare. De jag har tittat på är Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening (SVEF) samt O2. Jag valde O2 i slutändan, men jag kunde i princip ha valt vilken som helst.

Dessa två fungerar på i princip samma sätt. Andelarna kostar mellan 6700 och 7500 kr som engångsinsats. Vill man hoppa av kan andelar när som helst säljas till mannen på gatan och även lösas in hos föreningen (räkna dock med viss uppsägningstid). Varje andel berättigar till elleverans om 1000 kWh per år till ett slags självkostnadspris, för närvarande mellan 13 och 15 öre/kWh (exkl allt, dvs elcertifikat, elskatt och moms). De rekommenderar att man köper andelar för upp till 80% av sin årsförbrukning. Anledningen är att man inte kan spara ev överblivna kWh från sina 1000 kWh till kommande år. Att ha för många andelar är en dålig affär, helt enkelt.

Den kompletterande elen måste man köpa av en bestämd elleverantör – för SVEF gäller Falkenberg Energihandel AB medan O2 själva säljer kompletteringsel till ”sina” medlemmar. Kompletteringselen säljs med ett påslag på mellan 2 och 3,5 öre på Nordpools rörliga elpris (exkl allt). Det tillkommer även en årskostnad per abonnemang (obs ej per andel) på mellan 365 och 560 kr inkl moms.

”Självkostnadspriset” täcker den rörliga kostnaden för vindelen, all löpande administration av föreningen (antar jag) samt uppbyggnad av en buffert. Man får även intäkter från försäljningen av de certifikat man får när man bygger vindkraftverk. Bufferten används dels till att lösa in ev andelar, men framför allt när vindkraftverket måste kasseras efter sin livslängd på 20-25 år, har man nog med pengar i bufferten att bygga ett nytt och köra vidare.

För att räkna ut ekonomin i det hela kan man likna det vid vilken investering som helst. Investeringen består av totala priset för alla andelar. Den årliga ”avkastningen” består av skillnaden mellan vad du betalar idag för din el och vad du skulle betala som medlem i vindkraftskooperativet. Då inser man att avkastningen är väldigt beroende av det rådande elpriset – ju högre elpris, desto bättre ”avkastning” på din investering. Man inser också att ju fler andelar, desto bättre avkastning, eftersom man betalar en fast årsavgift för kompletteringselen.

Säg lite förenklat att besparingen blir 40 öre per kWh, dvs 400 kr per år. Avkastningen blir då 400/6700 = ca 6%. Men för att jämföra med en bankränta måste vi dividera med 0,7, med resultatet 8,5%. På bankränta betalar du ju 30% skatt, vilket du inte gör på besparingen på elpriset. En hyfsat säker avkastning på 8,5% är ju inte fy skam. Visst, om elpriset går ned gör även avkastningen det. Men personligen tror jag mer på en uppgång än en nedgång på sikt.

Hur riskfri är då investeringen? Tja, en ekonomisk förening kan gå i konkurs precis som vilket juridisk enhet som helst. Visserligen lär risken vara lite mindre, i och med att det enda föreningen gör är att driva ett vindkraftverk. Men risken finns ju alltid att föreningen missköts eller att vindkraftverket blåser bort och försäkringsbolaget konkar, etc. Men risknivån känns ändå förhållandevis låg.

Men vi nämnde ju skatt förut – att vi betalar skatt på vanlig bankränta men inte på vår besparing på vindelen. Skatteverket (alltid detta Skatteverk) är inte helt överens. De funderar för tillfället på att tolka lagen som att ”rabatten” (som de kallar det) är en förmån som ska beskattas. Jag och branschaktörerna både tror och hoppas att regeringen kommer att tydliggöra lagen så att deras ambitioner om en utbyggnad av vindkraften inte stoppas av skattelagstiftningen. (uppdatering 090309: se insändare om detta i SvD från två Telge-VD:ar här).

Så summa summarum, som jag ser det är det både en vettig investering rent ekonomiskt, medan man framför allt gynnar utbyggnaden av vindkraft. Ett extra plus är att jag kommer att ha liiite mindre dåligt samvete för all min strömslukande elektronik. So whaddya waitin’ for?

Nån som har mer ingående erfarenheter av vindkraftskooperativ och vill dela med sig? Jag själv är ju faktiskt hittills bara blivande vindkraftverksdelägare.

Hursomhelst, i en artikel om sopsortering skrev de något jag hade missat – fr o m 1 november 2008 ska man sortera mjukplast i samma behållare som hårdplast, eftersom man numera utvecklat bra sätt att återvinna även mjukplasten. I de kommuner som har separata behållare för mjukplast fortsätter man naturligtvis att använda dessa behållare.

Jättebra, tycker jag. Det har alltid känts lite sådär att slänga all mjukplast i hushållssoporna. Hoppas nu bara att kommunerna inser att detta kräver lite större behållare, alternativt lite tätare tömningar. Det är ju redan nu alltid minst en behållare som är överfull när man tittar förbi återvinningsstationen.

Läs mer på FTI:s hemsida. Enligt Järfälla Kommun kan man lugnt fortsätta att slänga själva soppåsen av plast i hushållsavfallet, om någon undrade. Hos Klimatpiloterna finns ett inlägg från en till synes insatt person om bakgrunden till ändringen.

Etiketter: sopor sortering mjukplast

Liknande idé alltså, men lite smalare (kylskåpsmagneter?) en 12-timmars nedsläckning och med lite mer själ.

Här är förresten ett annat ”Earth Hour”-initiativ från Italien: Energy Saving Day. Kommentera om du känner till fler exempel!

Läs andra bloggar om earth hour, rufus wainwright, blackout sabbath, energy saving day

Tja, jag har i alla fall kommit på den främsta anledningen till att jag återvinner. Det är för att bli smärtsamt medveten om hur mycket sopor jag egentligen producerar. Låter lite självplågande, men syftet är såklart att konsumera mindre. Varje gång jag går och återvinner en kasse full av barnmatsburkar skäms jag lite och lovar mig själv att försöka samköra våra och dotterns måltider lite oftare, istället för att använda barnmat på burk. Och varje gång jag stoppar takeaway-förpackningarna i återvinningen istället för att låta dem försvinna i hushållssoporna, svär jag över min egen lathet att köpa takeaway samt att man inte kan fixa fram miljövänligare förpackningar till t ex takeawaymat.

Så hur det än ligger till med miljövinsterna i återvinningen, tror jag i alla fall att jag konsumerar mindre tack vare att jag måste bära iväg med soporna i slutändan. Vill man gå ett (eller tio) steg längre kan man ju göra som Dave Chameides i Los Angeles som kommer att spara alla sina sopor i sin källare under 2008 för att dels få koll på hur mycket han orsakar och dels minimera dem. Självklart bloggar han även om detta.

Läs även andra bloggares åsikter om återvinning, recycling

Sen är självklart frågan om etanol är det miljöbränsle vi ska satsa på framöver? Det diskuteras titt som tätt i pressen huruvida framställningen av etanol kräver mer energi än vad den framtställda etanolen de facto ger. Tillsvidare väljer jag att tro att etanolen är mer miljövänligt och ett steg i rätt riktning jämfört med fossila bränslen såsom bensin.

Är det någon som provat att tanka etanol i ”vanlig” bensinmotor och kan berätta mer? Skriv gärna en kommentar om du har några erfarenheter från området.

Jag kollade runt på några av de större elbolagen och letade upp deras ursprungsrapportering (lyckades dock inte hitta den för alla bolag). All info är hämtad från bolagens egna webbplatser och gäller 2006. Ursprungsmärkningen visar dock bara en bit av sanningen och verkar ibland kunna vara direkt missvisande, se nedan.

Det här med ursprungsmärkning är ju bra, kan man tycka. Men systemet har visat sig ge en del missvisande resultat. T ex baseras märkningen på elbolagens inköp, men det är inte alltid så enkelt att ett elbolag köper in ett stycke vindkrafts-kWh här och säljer just den kWh vidare till kunden som har betalat extra för vindkraftsel. Eftersom elbolaget måste rätta sig efter vissa regler i rapporteringen, kan det ibland t o m bli så att bolag som bara säljer miljö-el har en betydligt mer varierad elmix enligt ursprungsmärkningen. Läs mer hos Råd & Rön.

Vad kan man dra för slutsatser av tabellen ovan? Min spontana reaktion var att andelen förnybart var högre än jag hade väntat mig. Däremot säger Telge Energi att endast 2% av svenskarna valt vilken slags el de vill ha, trots att de flesta elbolag (och alla i tabellen ovan) erbjuder nåt slags miljöalternativ. Det vore ju bra om vi i större utsträckning skulle göra ett aktivt val och betala de där extra kronorna, men jag skulle också gärna se att fler bolag följer i Telges och Kraft & Kulturs fotspår och endast säljer el från vind & vatten.

Och en uppmaning till den enskilde konsumenten: kolla vad miljöel faktiskt skulle kosta dig extra per år. Det kanske inte blir så mycket pengar i slutändan.

Läs även andra bloggares åsikter om ursprungsmärkning

Vi börjar med miljö-el, som idag erbjuds av många elbolag. Definitionerna är många, men den jag personligen fastnade för var el som är märkt med ”Bra Miljöval” från Naturskyddsföreningen. Syftet med märkningen är att skynda på utvecklingen mot en mer hållbar elproduktion. Genom att välja el med denna symbol väljer du att köra diskmaskinen, TV:n och läslampan med el från mindre miljöförstörande elproduktion. Exempel: hos GodEl kostar denna el 1,88 öre extra i påslag per kWh inkl. moms. Detta innebär en extra kostnad på ca 8 kr/månad för en stor lägenhet eller 32 kr/månad för ett hus med elvärme.

Källa: God El samt Konsumentverket

Ta lågenergilampor t ex. De räcker upp till 15 ggr längre och drar upp till 5 ggr mindre energi. Visst, de kostar mer att köpa men detta vägs upp med råge av den lägre energikostnaden för att driva dem. OK då, det är inte en 100% no-brainer. De fungerar inte med en vanlig dimmer och de är i vissa situationer…mindre snygga än glödlampor. Men ska du byta ut en vanlig lampa som inte syns, varför inte ta en lågenergilampa? Det kommer snart en mer utförlig artikel om lågenergilampor på sajten.

Jag åker inte mellan Stockholm och Göteborg så ofta, så kan nån förklara varför man skulle ta flyget den sträckan (om det inte vore för en ev anslutning då)? Tågresan tar enligt SJ mellan 2 h 47 min och 3 h 7 min med X2000, centralstation till centralstation. Förutsatt att slutdestinationen inte är precis vid flygplatsen, kan det överhuvud taget vara möjligt att klå den restiden med flyget, inkl resa till flygplatsen, check-in etc? För att inte tala om att tåget är så otroligt mycket bekvämare. Flygets prisstruktur är rätt stökig, medan SJ:s prispolicy är fullständigt obegriplig, så det är svårt att jämföra priser. Vad gäller smörgåsarna är det nog oavgjort.

Och den enklaste saken av alla: konsumera mindre. Av allt. Framför allt totalt onödig konsumtion (mat man inte äter upp, överdosering av tvättmedel, osv).

Har ni konkreta tips på no-brainers? Miljöval som alla kan göra utan att offra något? Kommentera!